Guldkant på vardagen!

Idag vill jag lyfta vilket bra socialt samhälle vi lever i. Nu fattar ni nog ingenting, men vad jag vill komma fram till är vilka möjligheter vi har i Sverige idag som kan vara hemma med barn och kunna besöka öppna förskolor och annan öppen verksamhet. Vilket underbart socialt nätverk det finns!

Jag flyttade från Norrköping till Vagnhärad hösten 2006. Min man (sen 2009) bodde och är uppvuxen här. Så när vi hade pendlat till varandra i dryga året, så ville vi satsa på ett liv tillsammans även under vardagen, så då fick jag jobb i närheten och flyttade hit. Den sociala krets som jag rörde mig i då var ju min mans kompisar och mina arbetskollegor.

När vi fick vår äldsta son började jag besöka öppna förskolan. I vår kommun går den i Svenska kyrkans regi, men man behöver inte vara troende och det är ingen kristen undervisning, utan alla är välkomna precis som den man är. För mig som inte var från trakten var detta en social vinst! Jag fick lära känna föräldrar med barn i samma ålder som min son och nu fick jag vänner som var intresserade av mig som person och inte av mig som Mats sambo. Nu menar jag inte att det är något fel med min mans kompiskrets, tvärtom, de fick mig att trivas när jag flyttade hit, men nu fick jag även chansen att lära känna andra i samma skede i livet som jag.

Jag gick även på babysim med sonen och även där knöt jag kontakter och vi blev ett gäng mammor, från såväl öppna förskolan som simmet, som hittade på saker tillsammans och som fortfarande ses och hittar på skoj ihop. Ni vet att ni är värdefulla för mig!!

Nu är jag mammaledig igen och har hittat tillbaka till öppna förskolan. De har verksamhet fyra dagar i veckan och två dagar i veckan erbjuder de lunch till självkostnadspris. Eftersom jag har mina bägge söner hemma så är det himla smidigt att få lagad mat serverad där man är.

Många av föräldrarna som var hemma samtidigt som jag var hemma med min äldsta son är tillbaka, men också många nya, för mig okända föräldrar finns där. Lucas som är 2,5 år han kräver ju lite mera än en bebis och att besöka öppna förskolan och leka med kompisar är jätteviktigt för honom. Idag när vi var på väg dit ville han ha slips på sig:

Så vi har det bra i Sverige, som har den här möjligheten till sociala kontakter!

Det är faktiskt guld värt och det hoppas jag personalen vet om!
Lucas tycker om barnledaren Annis, som fanns på öppna förskolan även när han var bebis. William har fattat tycke om Hanna, som är ny i verksamheten. Här myser de tillsammans:

Kram till er alla i min närhet!!