lördag 20 november 2010

Den vilda ballongen

Jag är en vild och glad ballong
med lång och självlockig svans
Vi träffas kanske någon gång
på stan i vårsolens glans

Hoppsan, studsan, hejsan
Svirr och svurr och dingeligung
Hoppsan, studsan, hejsan
Svirr och svurr och dingeligung

Jag är så vacker som en dag
min näsa den är så blå
Och ingen har en mun som jag
och ögon det har jag två

Hoppsan, studsan ...

Men olydig det är jag jämt
Ballonger är ju så där
Jag stångar dig ibland på skämt
och ställer till med besvär

Hoppsan, studsan ...

Men om du bara vill förstå
Och vara snäll någon gång
Så går det kanske bra ändå
När du får mig som ballong

Hoppsan, studsan ...
 
 
Eftersom min Lucas älskar ballonger och lekte med två ballonger imorse kom jag att tänka på denna gamla barnsång...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar