Försöker dricka ikapp, men det är inte lätt. Proviva har tagit slut och att gå och handla finns inte i mitt medvetande. Det är kämpigt nog att ta sig till toaletten eller att bistå sönerna som försöker klara sig själva. Stackars dem! Lucas frågade nyss om han fick gå till förskolan imorgon och jag gav honom ett svar han inte ville ha. Hör honom sedan i köket till lillebror:
Allt det här tråkiga är för mammas sjukdom. Skit! Hon har varit sjuk i flera dagar, nu räcket det!
Det tycker jag med! Att nu räcker det!
Det började i lördags. Vid middagen kände jag mig lite konstig. Ville ha mer mat, kände mig hungrig, fastän jag var mätt. Satte mig i soffan efter middagen och påtalade för maken att jag kände mig överkörd av en ångvält. Efter Mello-finalen, gick jag och lade mig. Vaknade upp flera gånger av att magen lät. Den kurrade och det sög i den. När William kom in vid 02 bytte jag säng. Kände mig olustig och hela familjen brevid mig i sängen, var ingen bra kombo..
Straxt efter 03 började skyttetrafiken till toan. Diarrén var ett faktum. Mådde även illa, men kräktes inte förrens vid 7-tiden. Diarrén fortsatte under förmiddagen och jag låg i sängen hela dagen. Hade samtidigt kraftiga brännande smärtor i magen. Maken fick köpa Proviva och då släppte de värsta smärtorna. Gick upp någon timma på kvällen och fick i mig en formfranska och sov sedan till och från hela natten. Vaknade vid 6 av att William var hungrig så jag tog en formfranska samtidigt med honom, men hade ingen ork att stanna kvar uppe. Gick och lade mig någon halvtimme innan jag fick springa på toa igen. Det började om igen! Sen kom illamåendet och jag tömde kroppen på all Proviva och vätska jag fått i mig. Jag har inte ätit något efter det. Provivan är slut. Ramlösa står vid sängen. Barnen är mutade med film. Har ff ont i varje liten led i kroppen. Mår inte illa just nu, men har ff ont i magen.
Igår funderade vi om jag fått en dålig kyckling i min Mc Wrapp som jag åt vid lunchtid i lördags. Nu är jag inte lika säker, när jag hörde att min kollega var däckad i ungefär samma symptom som jag. Nåt skit är det i varje fall och jag hoppas innerligt att jag snart är på benen och att ingen annan ska behöva genomlida detta!
Så friska på er alla som behöver!
K❤️R❤️A❤️M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar