En betydelsefull person...

Idag är sista dagen i vår blogg-utmaning och idag är temat att dela med mig om en person som betyder mycket för mig. Det var inget svårt val och ni som känner mig vet nog redan vem jag valt!

MIN ÄLSKADE PAPPA!

Han har alltid betytt mycket för mig och betyder fortfarande väldigt mycket för mig! Det finns inte en dag som går utan att han är med mig på något sätt. Jag saknar honom så!

 

Han gick ur tiden alldeles för tidigt! Mer om det kan ni läsa här.

 

Jag är min pappas flicka. När jag var liten kallade han mig för Pelle. Jag spelade fotboll redan som 6-åring, året efter med pappa som min tränare. Han har alltid värnat om familjen och satt oss främst. 

 

Min pappa arbetade som produktionschef på Whirlpool (där han arbetat sedan han var 15 år). Han hade jobbat sig uppåt, samtidigt som han studerat kvällstid för att få sin högskoleexamen. Jag har ofta fått höra av hans kollegor vilken sympatisk person min far var. Han var en sådan chef som lyssnade på sina medarbetare och många kände stort förtroende för honom. Han svek inte, utan stod vid sitt ord. 

 

Han hade spelat fotboll i hela sitt liv. Hängde ofta med på Oldboys-turneringarna som anordnades senare också! Han sprang gärna och ofta. Jag tror han sprang milen ungefär varannan dag. Han var ingen festprisse. Hans last var väl det han hade innanför läppen, snuset.. Annars var han hälsan själv! 

 

Han var en man med stort hjärta! <3 Han var skojfrisk och kunde prata för sig, men långt ifrån en pratkvarn. Han tyckte om hus och trädgård och var en händig person. Byggde mycket i vårt gamla hus själv. 

Här bakom syns vårt gamla hus, som mamma och pappa byggde i mitten av 80-talet... 

 

Pappa var oerhört hjälpsam och empatisk, mot alla. Behövde jag hjälp med något gick jag alltid till pappa, behövde jag pengar gick jag till mamma. För då slapp man den ekonomiska föreläsningen som pappa ofta kom med. Han ville väl och ville att vi skulle lära oss hålla i pengarna..

 

Vid hans dödsbädd sa han åt oss att hålla fast vid de människor som betyder något för oss. Vänner är viktiga! 

 

Den 16 juli är det 10 år sedan pappa somnade in. Jag hade tagit tjänstledig från jobbet för att finnas vid pappas sida den sista tiden. Kristihimmel fick han domen att han hade 1-2 veckor kvar att leva, han levde i 2 månader till. Han ville inte släppa taget. Han ville leva. Han sa många gånger att han inte hade fått uppleva min barn. Min bror har 3 barn, då fanns 2 i livet. Han ville så gärna vara kvar hos oss. Mamma och pappa hade så många planer kvar att förverkliga. De skulle resa mer, pappa skulle gå i avtalspension några år senare. Han fick inte leva.

 

Eftermiddagen då han somnade in minns jag som igår. Eftersom jag hade bott hos mina föräldrar de senaste månaderna, så passade jag på när min farbror och faster kom , att åka hem och vattna blommor och hämta post. Mamma ringde när jag låste dörren till min lägenhet. Det är dags nu, sa hon. Det blev en snabb väg genom hela stan innan jag var på plats. Jag möttes av min farbror som stod och grät. Jag gick in till pappa säng. Han hade somnat in precis. Kroppen ryckte till några gånger, sen sjönk den ihop helt. Den bilden har etsat sig fast och var oerhört jobbig den första tiden. Eftersom jag inte fanns på plats...

 

Det var första gången som min pappas bror och syster kom samtidigt för att hälsa på. Min mamma och bror fanns också på plats. Jag hade funnits där dygnet runt i 2 månader. Jag var pappas flicka, klart han passade på när alla de andra fanns på plats. Han ville precis som i livet skydda mig från detta. 

 

Mina ögon fylls av tårar när jag skriver detta. Jag tycker fortfarande det är orättvist! Jag vill ha min pappa här hos mig! <3

 

Här är en sång som gav mig tröst när pappa hade dött. Den sjöngs även av en solist på pappas begravning.

Himmelens Stjärna med Lasse Kronér. Tyvärr hittade jag inte den på youtube, men hänvisar till min gamla blogg, där du kan både se texten och höra sången (med lite bebisjoller i bakrunden). Klicka här, så kommer du dit!
Men sista strofen är så fin och den vill jag dela med mig av: "Åh vad jag älskar att leva! Men jag saknar höra ditt skratt..."
Ta hand om varandra! Berätta för din nära hur mycket de betyder för dig! En dag kan det vara försent! <3
Kramar från mig <3